Hållbarhet

Den renaste kWh är den som aldrig behöver produceras

Det är som bekant inte bara tillverkningen av en armatur som påverkar utsläppet av CO². Under sin 20-åriga livstid beräknas produkten att användas i 50 000 timmar och nu kommer vi till det intressanta, för här kommer energiförbrukningen in och den är direkt kopplad till utsläppen av CO².

Om vi ponerar att vi använder en armatur utan styrning med en verkningsgrad av 70 % kommer armaturen under sina 20 år att konsumera 2469 kWh, vilket med västeuropeisk energimix innebär 1272 kg CO² (enligt EU 27 motsvaras 1 kWh av 0,515 kg CO²). Använder vi istället en armatur med en högre verkningsgrad (90 %) kommer vi att sänka energikonsumtionen till 1976 kWh och utsläppen till 1017 kg CO².

I båda fallen kan vi reducera förbrukning och utsläpp med 57 % om vi använder e-Sensearmaturer med dags-, konstantljus och närvarostyrning. Självklart kan armaturerna även styras i större system, det viktiga för miljön är att man styr dem!

Växthusgaser är inte bara koldioxid

Som växthusgaser räknas koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och fluorföreningar. De har alla olika uppehållstider i atmosfären och är olika ”effektiva” som växthusgaser. Som det största hotet räknas koldioxid, CO², inte för att den är kraftigast utan för att den är så vanlig. Koldioxid bildas vid all förbränning, inte bara vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol gas). Vid förbränning av biobränslen räknar man med att motsvarande mängd koldioxid som bildas i förbränningen binds i organismerna som får plats att ersätta det som förbränts. Förbränningen av fossila bränslen räknas alltså till de stora hoten.

Vattenånga (H2O)

- Ansvarar för ungefär 2/3 av den naturliga växthuseffekten.
- Fångar värme som planeten strålar ut och sänder den vidare i alla riktningar.
- En del av den hydrologiska cykeln.
- Mänsklig verksamhet tillför inte vattenånga i atmosfären.
- Varm luft kan hålla mer H2O, så ökande temperaturer intensifierar klimatändringen.

Koldioxid (CO2)

- Mest problematiska eftersom den förekommer i så stora mängder.
- Svarar för ca 70 % av utsläppen(80 % i industrialiserade länder).
- Binds i växter och frigörs vid förbränning, eller nedbrytning med tillgång till syre.
- Användandet av fossila bränslen frigör den koldioxid som en gång bands i växten.

Dikväveoxid (N2O)

- Svarar för 4–6 % av den utökade växthuseffekten(ca 6 % i industriländerna.
- Människoinfluerade källor innefattar gödningsmedel, förbränning av fossila bränslen och industriell kemisk produktion.
- Släpps naturligt ut av hav och regnskogar samt av bakterier i marken.
- 310 gånger mer effektivt än CO² vad gäller värmeabsorbering.

Metan (CH4)

- Svarar för 20 % av den utökade växthuseffekten.
- Skapas huvudsakligen av förmultning, (dvs. nedbrytning utan syre).
- Utsläpp skapade av människor svarar för en majoritet (risodling, soptippar, boskapsskötsel).
- Naturliga metankällor inkluderar våtmarker, termiter och oceaner.
- 21 gånger mer effektivt än CO² vad gäller värmeabsorbering.

Fluorföreningar

- 1,5 % av utsläppta växthusgaser från industrialiserade länder.
- Kan stanna tusentals år i atmosfären. Förekommer inte naturligt.
- Används i kylanläggningar, inom den elektroniska industrin och släpps ut vid aluminiumtillverkning.
- Klorofluorkarboner (CFCs) utarmar även ozonskiktet.
- Började tas ur bruk efter Montreal-protokollet 1987.
- Upp till 22 000 gånger mer effektivt än CO² vid värmeabsorbering.